Gåvobrev

Gåvobrev är ett dokument som bestämmer vad som ges som gåva, vem eller vilka som ger gåvan och vem eller vilka som tar emot gåvan. I gåvobrevet kan givaren även förordna om att gåvan ska vara gåvotagarens enskilda egendom eller uppställa villkor såsom överlåtelseförbud, pantsättningsförbud, utmätningsförbud och liknande. Först när gåvan är överlämnad betraktas den som en fullbordad gåva. Gåvobrevet är ett bevis för gåvans villkor och det finns många frågor att ta ställning till utöver att någon vill ge något till en annan person.


Även om det sedan några år tillbaka inte finns någon gåvoskatt kan en gåva ändå komma att få oväntade skattekonsekvenser. Exempelvis om någon vill ge bort en fastighet utan att besväras av skatteeffekter så måste man se till att vederlaget (kontantbelopp eller övertagande av lån) inte överstiger föregående års taxeringsvärde för att slippa betala kapitalvinstskatt, detta eftersom förvärvet då i sin helhet ses som ett köp skatterättsligt (helhetsprincipen), dock inte arvsrättsligt. Vill man även undvika att betala stämpelskatt så måste man se till att vederlaget understiger 85 % av föregående års taxeringsvärde. Därtill kommer att om gåvogivaren har ett uppskovsbelopp i bostaden måste hela eller delar av det beskattas om bostaden helt eller delvis övergår till en eller flera nya ägare (gåvotagare) genom gåva. 

 

Ska gåvan utgöra förskott på arv eller inte? Anges inte någonting i gåvobrevet och gåvan är till bröstarvinge (barn, barnbarn) så presumeras det vara förskott på arv, tvärtom om det är till annan person än bröstarvinge. Ska en stor gåva ges till ett av flera barn är det viktigt att räkna ut gåvans nettovärde (marknadsvärde minus latent skatt minus latent mäklararvode och minus eventuella lån som ska övertas) för att undvika framtida tveksamheter och tvister. Vi kan förmedla värderingsuppdrag och göra skatteberäkningar. 


Gåvobrevet fungerar som fångeshandling så att lagfart kan beviljas för äganderätten till en fastighet, till värdepapper, till en bil etc.